Matteröds Hembygdsförening
Referat från Hembygdsdagen i Matteröd söndagen den 3 augusti 2025
Dagen inleddes med ett besök på Tyringe Skolmuseum där Sven-Ingvar Jönsson samlade oss i ett klassrum på Tyringe skola. Där berättade han mycket medryckande om vad som finns i den gamla lärar- och vaktmästarbostaden, troligen byggt omkring 1915 som idag är Tyringe Skolmuseum. Flera hade tagit med sig fotografier från skoltiden så att skärmutställningen om Matteröds skolor ytterligare kunde utökas.
Bland annat berättade Sven-Ingvar om Anna Mobergs träbollar i småskolans räknelåda från 1907. En sådan låda finns på Göteborgs skolmuseum, i Tyringe och kanske på någon annan plats i Sverige. Vidare berättade han om den kombinerade Benson-skolorgeln och katedern som två orgelbyggare hjälpt till att laga och kantor Ingvar Ahlbin har hållit högtidlig invigning på. Finsnickaren och torparen Ola Nilsson som var gift med Maria Kask (torp nr.1 Isakstorp i boken Ödetorp och torparöden) arbetade på Bensons orgelfabrik i Hässleholm fr.o.m 1887. Tänk om det var han som byggde den från början!
Förr fanns det 19 skolor i det som var Tyringe gamla kommun. Idag finns endast 4 kvar, Västra Torup, Röke, Finja och Tyringe. Matteröd var föregångare med skola redan 1830. När Matteröd hade sin befolkningstopp 1877-78 med 1175 invånare fanns det 189 barn inskrivna i 3 skolor i Matteröd. Småskolan som fram till 1885 fick inhysas i en lokal hos lantbrukare Per Nilsson(Björn) på Matteröd nr.5. Skolan som togs i bruk 1854 och idag är församlingshem och skolan i Västra Bränner byggd 1874. Totalt var 3 lärare anställda för alla dessa barn. Matteröds utgifter för skolan detta år var 717 kronor varav 650 kr kom tillbaks i form av statsbidrag. 91 kr anslogs till inventarier och tre kr till läromedel!
Alla de cirka 50 närvarande fick dessutom skriva i gästboken med de gamla bläckpennorna. Det lyckades förträffligt utan plumpar i protokollet.
Därefter intogs köttbullar, sås och potatis med tillbehör på Mikas bar och restaurang vid Förmedlingscentralen, Tyringe. Efter denna välsmakande måltid tog vi oss till Matteröds församlingshem för årsmöte. Styrelsen omvaldes i sin helhet och det hade blivit ett gott resultat i kassaomslutningen, mycket tack vare att bankräntan under räkenskapsåret varit högre än på flera år. Uno Persson avgick som revisor och i hans ställe nyvaldes Gunilla Vilnersson, Mjölkalånga.
Vid den efterföljande årshögtiden inledde Daniel Johansson med att läsa en dikt av Nelly Sten, Måleböke. Dikten beskrev dramatiskt hur en pojke trillade ner i brunnen vid Matteröds skola i slutet av 1800-talet. Han skulle hämta in vatten till skolbarnen men förolyckades. Dikten beskrev sedan hur han räddades av skolläraren och allt slutade lyckligt. Pojken blev inte ens förkyld och i vuxen ålder blev han byggmästare i Malmö. Vilket levnadsöde!
Sedan spelade gruppen "Släktbandet" flera musikstycken vid ett flertal tillfällen varvat med föredrag av Leif Önnerby. Han berättade om sin första lärartjänst då han som 22-åring kom till Matteröd 1956-57 kombinerat med kantorstjänst. Han hade på våren 1956 utexaminerats från lärarhögskolan i Kristianstad och tagit kantorsexamen på sommaren. Jobbet innebar arbete med skolan sex dagar i veckan och på söndagar kantorstjänst. Han bodde på andra våningen i det som idag är församlingshem, så han hade nära till skolan. Det hanns under skoldagarna inte med att laga middag under den korta middagsrasten, så det var svårt med måltiderna tills en snäll dam i församlingen ställde upp och lagade middagsmåltid till honom. Det fanns ingen kyl, frys eller elspis. Själv elda i vedspis och utedass på gården var kallt på vintern. Dessutom fanns inga gatlyktor så det var väldigt mörkt om kvällarna. Han berättade att han "som tur var inte var mörkrädd eller var rädd för spöken, men han hade ändå respekt för dem". När han inte hann elda fick han svepa in sig i en extra filt och mössa på huvudet när han skulle sova. Leif underhöll även med flera pianostycken.
Erika Svensson delgav sedan sina minnen från Tostarp och Matteröds skola från 30 oktober 1955 till mars 1956. Då flyttade familjen vidare till Tollered som ligger mellan Göteborg och Alingsås. Erikas mamma hade flytt från Tallinn, Estland 1944 till Österrike. 1955 hade familjen fått kontakt med Gösta Thulin, Lutherska Världsförbundet. Han ordnade så att familjen kom till Tostarp 1955 och mottogs av pastorsparet Erik och Sigrid Eriksson som den första kvällen bjöd på köttsoppa och knäckebröd. Denna sorts bröd hade Erika aldrig smakat förut, men hon tyckte allt var gott och det var ett väldigt omtänksamt och vänligt mottagande. Hon mindes även när det kom mycket snö och det kastades snöboll och byggdes snölyktor. Det blev intervju och bilder i tidningar. Bl.a en artikel av Einar Rimmerfors i tidningen Svensk Veckotidning "Jul på Tostarpsgården 1955".
Erikas dotter Johanna berättade om att hon håller på med efterforskningar om sin mors och mormors livsberättelser om hur det såg ut i Österrike och Estland 1944. Efter Johanna gått någon skrivarkurs bl.a på folkhögskola har mormors berättelse kommit med i en bok, en antologi som heter "Vändpunkter".
Så knöts berättelser samman 2025 om en av Hembygdsföreningens grundare Axel Andersson och om hans arbete på Tostarp som ett antal år var flyktingförläggning och att det har varit betydelsefullt för flera människor. Alla hade sedan mycket att samtala omkring det välsmakande kaffebordet, där förhoppningar knöts att mötas igen om ett år den första söndagen i augusti.
Alla deltagare uppmanades att inkomma med förslag till programpunkter inför kommande år.
Referent: Bo Nilsson